Det här att solen lyser på klarblå himmel och jag måste sitta inne med skolarbete, vad är det? Självförvållat.
Det var i alla fall nu man skulle haft en balkong, fy satan vad nice det hade varit. 
 
Det här med att kunna ta bilen till skolan när man börjar halv 10 - 10 istället för att sätta sig på bussen 10 över sju och komma till skolan onödigt tidigt, det passar mig jefligt bra. Kommer bli skumt att gå upp i vanlig tid sen när esteterna kommer tillbaka från sin APU.

Och på tal om esteterna så drömde jag om dem inatt. Jag drömde att vi skulle få se deras show och rätt som det var blev jag uppslängd på scenen och spelade en fyrhändig låt på pianot med Maja. För så skulle det tydligen vara. Det var hur förvirrande som helst. Alla esteter påstod att jag tränat med dem och visste mycket väl att jag skulle vara med och spela en låt. Men det mindes jag inte. Jag ansträngde mig verkligen för att försöka komma på när jag tränat med dem men det gick inte. Minnet var helt borta och det var så jobbigt! Jag var så frustrerad och höll fullkomligen på att bli tokig men då sa Mats att jag, Maja, Johanna och han skulle åka iväg och äta lunch och prata igenom det. Så det gjorde vi. Men saken var den att Mats hade en stor Coca-Cola flaska fylld med sprit, som alla drack ur, och sen körde vi. Och det var ju inte så jefla nice. Och sen rätt som det var pratade jag över Skype med Johanna hos en gammal barndomsvän och neeej, förvirringen som uppstod vid uppvaknandet var inte av denna värld kan jag tala om. Katastrofen. Mycket glad att jag vaknade dock. 
Jag drömde att Ku Klux Klanen hade möte nere på våran åker i natt. De hade tänt bål och sjöng obehagliga sånger. Gissa om jag var panikslagen när jag vaknade. Mycket obehagligt. 

Men annars har jag sovit gott och tog mig faktiskt upp i tid. Har kommit på en ny grej nu, att ställa klockan obehagligt tidigt och känna att det är helt okej att snooza typ 4 gånger. Bästa grejen någonsin. 

Nu ska jag dricka upp tekoppen och förbereda mig inför dagens stora händelse, en intervju på engelska. Hoho, berättar mer senare.


PS. Jag har fortfarande inte vågat titta ut genom fönstret ner mot åkern.
Jag provade att ringa till en växel i Norge i natt, mormor förstod inte norska så jag fick göra det istället. Jag skulle ha tag på Karin Sida från Hamar, det var jätte viktigt för mormor men jag fick aldrig tag på henne. Tråkigt kan jag tycka. Ni kan ju försöka om ni vill, 7542 var numret till växeln. Be my guest, han som svarar heter Johan och pratar på som fan, så man får nog avbryta lite då och då för att tala om vad det är man vill. 

Lycka till!
Jag drömde otäckt inatt, var på ett skepp med pappa, Maria, Ida och Moa och det stormade som fan. Det var inte nutid, utan snarare 1800-tal och jag tror nästan varenda en ramlade i vattnet någon gång under resan. Vi tog oss dock upp men så var det en ung flicka där som skickade ner oss igen, röda ögon hade hon. Hur läskig som helst. En trollkarl var det med också, det var någon medicin han hade gjort som gick snett och gjorde folk alldeles tokiga. Typ som den där stackars flickan på skeppet. En riktigt ruggig typ. Nej jag kan inte förklara, hur sjukt som helst. Så när jag var ensam vid Johan i morse och katten började springa fram och tillbaka mellan fönstren och stirra ut i mörkret måste jag erkänna att pulsen ökade lite. Fruktansvärt jobbigt.


Det här med drömmar är ju ganska skoj. Men ännu roligare vore det om man visste vart man får allt i från. I natt drömde jag nämligen att Elin skaffat sig en egen hund, han var av rasen Bläster. Jätte söt tydligen, men jag fick aldrig se honom. Konstigt. Sen drömde jag att Kamilla anordnade en shoppingresa till Stockholm, Barbro körde men bussen hade Kamilla i sitt privatgarage. "Idag tar vi stora bussen, när vi ska till Stockholm och allt". Sa hon, så det blev den stora rosa med stjärnor på. Ni må tro den var tjusig.

Nej hualigen, nu ska jag börja dra mig utåt i slaskvädret. 

Ciao
Börjar dagen med ett glas mjölk, risifrutti, pepparkaksscones och en mandarin. Det lägger sig fint det. Sen hoppas jag att Emil och hans mor dyker upp klockan 7, men det visar sig. Man måste ha lite spänning här i livet. 

I natt drömde jag tokigt må ni tro. Ena stunden var jag polis, andra försökte jag hjälpa en tjej att rymma från någonstans där de tog DNA tester och grejjer. Hon var någon slags försökskanin. Det roliga var att stället där hon hölls gömd, med några andra, var på ett ställe som vi brukar vara och jaga på. Så jag visste ju precis var vi var, men det fick jag ju inte berätta för de där forskarna, eller vad jag ska kalla dem. Nej det fick jag inte, men jag gjorde det ändå. Ett stort misstag för då skulle de ju bryta upp ifall jag kallade på hjälp, och så var ju tanken. Så på natten rymde vi uppför en gigantisk stentrappa, jätte bred och jätte höga trappsteg, och in i ett trähus, jag förstod att de skulle hitta oss där men vi skulle i alla fall få sova ett tag. Så det gjorde vi och så lite senare under natten kom de och hämtade oss, en av dem var min farbror, han drog mig ur sängen i fotlederna. Det var elakt. Så det gick väl inte så bra det där, men men. Jag försökte i alla fall. 

Jag skulle kunna berätta fler detaljer men jag hinner inte riktigt nu. Så det får duga. 

Ciao folks
Inatt må ni tro att vi har haft roligt, oj oj oj. Jag och Malin hade franska med Inger och medan vi hade det så var de andra i gruppen ute i ett garage och hade franska. Mhm. Och när det var slut på lektion, som vi för övrigt hade i biblioteket, så gick vi på nästa, som även det var franska fast med gamla tyskaläraren. Gah. Jag skulle bara vara med ett litet tag men av någon anledning så gick jag inte och när klockan var 5 över två så sa jag "nu har jag nog missat bussen", "ja, jag förstod det" sa han då. Raka puckar ska det va. Jag missade alltså bussen, men gick ut i alla fall och väntade till fem i halv fyra. Hur dum får man vara egentligen. 

Aja, måste kila. 

Ciao folks
Hemma efter en lagom ansträngande måndag, började med att se klart "The colour purple" och naturligtvis fällde jag en tår, det är oundvikligt vid sånna där slut. Sen var det franska och då skrattade jag så magen fick kramp, Johanna hade nämligen sönder både en stol och den lilla vita tavlan. Det var lyckat. Sen gick vi till matsalen och frös ett tag, gick tillbaka till kafeterian och spelade lite kort. Sen hade rektorn tal och så blev det mentorstid och en till sväng med franska. lite lagom så där.

Natten tillbringade jag på ett varuhus i Indien, det var spännande. Jag skulle gå på toaletten men då fick jag lov att välja om jag skulle kissa eller bajsa, det var olika nämligen. Så då skulle jag bajsa och blev visad till den toalett där det skedde. När jag så kom dit så var det bara svängdörrar mellan det stora rummet med tvättfat och in till båsen med toaletter, inget lås eller något. Så jag gick in på en toalett och då visade det sig att man fick lov att stå upp när man skulle göra sina behov! Och ni kan ju tänka er hur spännande det blev. Toaletten var även utfällbar så man vek ut den en bit från väggen sen skulle man ställa sig gränsle över den och både kissa och bajsa. Den där svängdörren jag nämnde den slutade strax ovanför toaletten så att folket ute i stora rummet kunde se kisset och bajset komma farande om de kände för det. Och när jag stod där och kissade kom det en kvinna och sa att nu hade jag kissat för mycket och fick lov att spola lite innan jag kunde fortsätta, eftersom den toaletten jag var på endast var avsedd för bajs. Så jag fick knipa till och spola en vända innan jag kunde fortsätta. Och som tur var så vaknade jag innan det fortsatte, för nog kunde väl det ha blivit spännande. Att stå och bajsa är väl inget jag har provat på förut, vet inte hur ni har men jag föredrar nog att sitta. 

Visst är det väl fantastiskt vad hjärnan kan hitta på, helt amazing. Men så kan jag ju säga att jag var hemskt kissnödig när jag vaknade, får väl vara tacksam att jag inte gjorde på mig i sömnen. Det hade varit fint det. 

Nu ska jag ägna mig åt lite handarbete. 
Ciao folks




Det hände något här, och det var väl trevligt. Tycker jag i alla fall. 

I natt drömde jag roligt må ni tro, eller roligt och roligt, det var ganska obehagligt men så här i efterhand var det ganska roligt. Vi var vid stugan, vilka vi var vet jag inte mer än att det var iaf jag och mormor, hur som helst så var det massa vargar som strök omkring. Sen skulle jag och mormor åka hem och då skulle vi åka i någon slags bana nerför berget. Banan var utsatt i skogen och det var ju naturligtvis mörkt när vi skulle åka, ungefär som en rodelbana var det och sen satt man i en slags pulka. Så vi satte oss i den där pulkan och mormor skulle styra.. Det slutade med att vi visst åkte pulka men inte åkte vi efter banan, nehej, det var genvägar kors och tvärs och jag var livrädd. Vem skulle inte varit det. Så när vi tagit en av de där genvägarna och jag desperat pekat ut att där skulle vi ha åkt för mormor så tog det tvärstopp och så stod vi öga mot öga med vargarna. Det roliga med de här vargarna var att de såg ut som fossorna i första Madagarskar filmen. De hånlog åt mig och jag visste att nu skulle vi dö allihop. Men så vaknade jag, som tur var.