Tisdag, idag ska jag på risketta och vet inte alls när jag kommer hem så ni får två bilder från min morgon att titta på så länge.



Här sitter jag och smular ner, dricker te, knappar på datorn och stirrar ut mellan blommorna i mörkret på gatulampan som många påstår hörs ända in när den surrar.



Under bordet kan det även hända att jag har sällskap av Mozart. Han brukar jag dock slänga ut ganska fort när ögonen antar den där storleken.
Å herre gud jävlar, mina kinder hettar, hjärtat rusar och benen skakar, för vad? Jo en oförberedd telefonintervju till en kurs som jag verkligen vill gå och så får jag hjärnsläpp och vet inte alls vad jag ska säga. Det är ju så lämpligt. Men det sägs ju att man presterar bra under stress. Hm.

Nu ska jag lugna ner min arma själ med lite mat och så får det bli tidig sänggång, ha en fortsatt trevlig kväll folks.

Måndag eftermiddag folks, personligen innebär det körkortsteori och svenskatals skrivning. Men innan dess får det allt bli lite mörk choklad om det ska orkas med. 

Sen tänker jag lite grann på min vän Elin som är i Afrika nu och ska vara där i två veckor. Tänk er folks; stekande sol, öken, vattenbrist och konstig mat. Nej hualigen, då stannar jag hellre här bredvid kaminen med min choklad. 

Fast nu är det nog dags för körkortsteori är jag rädd. 

Tjo så länge
"Om man inte försöker kommer man alltid att undra,
och vem vill spendera hela livet undrandes?"
God morgon folks, efter att inte ha kollat bloglovin på hela helgen möttes jag av en hel drös med inlägg. Bland dem fanns tre stycken från en av mina favoritbloggar och den här människan folks, gissa vad hon har gjort. Jo, flyttat till Paris. Och man vill ju bara slita bort henne därifrån och sätta henne här mitt ute i skogen med en halvkilometer mellan gatulamporna och flyga dit istället för henne. Men så får man inte göra, har jag lärt mig. Hm. Det jag ville säga i alla fall är att jag är sjukt avundsjuk. Så, där kom det.

Nu ska jag svepa tekoppen och ta cykeln till bussen, i mörkret, i skogen, på den håliga vägen, med gautlampor som har en halvkilometers mellanrum, alldeles ensam.

God kväll folks, haft en bra helg? Det har då jag. Umgåtts med min knäppa pojkvän, bakat chokladbollar, läst en aning körkortsteori, köpt nytt objektiv ((!!!!) Canon EF-S 18-200/3,5-5,6 IS), provat nytt objektiv, älskat med nytt objektiv, nej okej men nästan. Jag avgudar det i alla fall.

Hur som helst så avslutades helgen med lite älgköttsskärning och nu ska jag ta mig en efterlängtad dusch innan sänggång. Ååååh jag älskar sängen. 


Jaha, rån på handelsbanken idag. Larmet gick 09:11, jag kom till Vansbro med buss cirka 09:06. Eh.. Hade jag då vetat att det fem minuter senare skulle avlossas gevärsskott inne på banken kan jag lova er att det blivit en stämpel där bak. Hur som helst så hoppas jag det är bra (med tanke på omständigheterna då) med de anställda på banken och att de får tag på idioterna som bröt sig in. 

Annars har jag lyckats få två gröna pluttar till teorin idag vilket gör mig mycket mycket lättad. Det ska jag nu fira med lite bloggläsning och en matbit. 

Ha en fortsatt bra kväll folks, och ta hand om varandra för guds skull.

God morgon folks, ännu en dag i mörker. I dag ska vi presentera våra företag för näringslivssamverkan och diverse företag här i kommunen. Presentationen ska vara i två minuter och jag kommer bli så sjukt nervös. De här jävla nerverna lär ta knäcken på mig en vacker dag.

Annars tycker jag livet är rätt fint och om ni inte redan halkat in på vår hemsida så klicka här.


Åååååååh det är över fyra timmar sen jag skrev att jag skulle börja. Och jag har inte ens börjat med svenskatalet än... Så långt har jag kommit på listan. Hoho, länge leve effektiviteten. Men å andra sidan har jag fått en hel del annat gjort, faktiskt.

Nej fy fan, om man kanske skulle ta fram den gamla hederliga pennan och papperet. 


God eftermiddag folks. Har precis gjort allt sånt där nödvändigt som man måste göra innan man kan ta tag i sakerna som man borde göra. Jag har med andra ord spelat lite piano, kollat bloggar och nu håller jag på med det sista; skriva i min egna blogg, naturligtvis. Det jag borde och ska göra inom en snar framtid är att; fixa lite mer med företagshemsidan (som ni för övrigt kommer till om ni klickar på bilden här nedan), fixa med en annan hemsida, börja lite grann med svenskatalet till nästa vecka och läsa körkortsteori. Tur att det är många timmar kvar på dygnet säger jag bara. 

God morgon folks! Idag är jag pepp på livet må ni tro! Idag får jag nämligen träffa min älskade älskade pojkvän och dessutom kanske få lite födelsedagsfika hos fadern, och folks, när pappa har bakat födelsedagsfika, då snackar vi grejjer va. 

Vilken tur att jag är en sån där människa som svänger prrecis som vädret, ja gud vad lycklig jag är för det. 

Nej nu ni, nu är klockan 10 i 7 snart. Det är då det är meningen jag ska stänga av den här burken. 

Så att, ha en bra dag då!




Jo föresten, i natt drömde jag att jag träffade en norsk nynazist från västkusten som aldrig sett en osthyvel förut. Så jag fick hjälpa eländet att skära några skivor. Jo, lockigt hår hade han också. Brunt. Och en svart rock.
God kväll folks. Efter en svängom med Erik H Eriksons utvecklingsteori tog jag med mig kameran ut och knäppte några bilder. Var ute i drygt en timme och det vägde väl upp längtan efter skogen en aning. Något som dock blåser iväg den längtan fullkomligen är saknaden efter min andra hälft som jag inte sett på över två veckor nu. Men i morgon får jag äntligen träffa honom och det kommer göra gott i hjärtat kan jag lova. 

Nu ska jag ta mig en riktig dusch för första gången på nästan en vecka och sen blir det mat och film.



Jaha, ännu en söndag i oktober. Den tredje för att vara exakt. Bara två kvar nu sen är det november, den gråaste av de allra gråaste månaderna. Ack så passande för någon som känner sig allmänt tvärgrå. På tal om färger så på onsdag är det ett år sedan jag blev rödhårig. Extremt rödhårig då. Det var en spännande tid, inte allra minst när avfärgningen skulle ske. Men det är en annan historia.

Hur som helst så fick jag precis för mig att det kanske vore roligt att slänga i lite färg i håret. Vi får se hur det blir men det är inte en omöjlighet.

Nu är vi hemma. Och aldrig har jag känt en sådan ångest över att vara hemma igen. Jag vill verkligen inte vara här. Hela min kropp och själ skriker att jag borde stannat i skogen, gått runt i långkalsonger, luktat svett och lagt mig när det blivit mörkt. Hur jävla sloigt det än må låta så får det mig att må så bra. Att sitta på dass och stirra rakt ut i mörkret, tända ljus när det blir mörkt eftersom det inte finns någon ström, spela kort istället för att häcka vid datorn, desperat springa runt halva vallen i jakt på mottagning till telefonen, bada bastu och efteråt duscha med hjälp av vattenkannan och sist men inte minst, njuta av tystheten. Det finns ingenstans där det är en sådan absolut tystnad som i skogen, samtidigt som det inte alls är tyst. Men det är naturliga ljud. Inga oljud från klockor som tickar, ström som går genom eluttagen, laddare som låter, bilar som kör förbi. Ja, sånt där. Och nu sitter jag här med allt det där runt omkring mig och det gör bara ont i magen. 

Något som inte heller gör saken bättre är att kvällen igår var den absolut roligaste jag haft på mycket mycket länge. Jag skrattade och skrattad och skrattade, spelade maja, diskuterade meningen med livet, skrattade, spelade maja, diskuterade min personliga omöjlig eller möjlighet, rullade hem, såg sexbenta älgar med tvångströja, knatade hem till stugan när klockan var halv två på natten och sov skavfötters med världens bästa vän. Och idag är jag så trött att jag ser i kors och känner mest ångest över att sitta här i soffan med tystheten så långt borta. 

Jag kan inte hjälpa att jag känner mig litegrann som en fågel som en gång fått frihet men som precis har fångats in i sin bur igen. Från att vara den där fågeln som flyger högt ovan marken, som gör precis som den vill och känner för utan att någon bryr sig, till att bli instängd i en bur med järngaller där den åter måste anpassa sig efter världen runt omkring, och passa sig för vad den gör. För gör den fel, får den aldrig mer komma ut ur buren igen.
Nej nu ska ni få slippa mina irriterande tankar och ångestladdade ord ett tag framöver. Nu drar jag på mig tightsen, slänger mig på cykeln och hoppas att jag inte dör i uppförsbackarna på väg mot stugan. Vore ju förfärligt pinsamt. 

Ha det gött folks


Vet ni, idag är det den elfte oktober. Det är en mycket speciell dag och jag kan inte förstå att tiden har gått så fort. Jag firar närmare bestämt tre år med min karl idag. Tre år! Ni hör ju, man börjar bli gammal. Hur som helst så vill jag bara tala om att jag älskar den där mannen så otroligt mycket och eftersom mina ord inte räcker till en dag som denna så tycker jag ni ska läsa texten till den här låten, för den säger ungefär allt. Själva låten är inte så förbaskat bra, men texten folks. Texten.
I'll never find another you

There's a new world somewhere
They call the Promised Land
And I'll be there someday
If you will hold my hand
I still need you there beside me
No matter what I do
For I know I'll never find another you

There is always someone
For each of us, they say
And you'll be my someone
Forever and a day
I could search the whole world over
Until my life is through
But I know I'll never find another you

It's a long, long journey
So, stay by my side
When I walk through the storm,
You'll be my guide, be my guide

If they gave me a fortune,
My treasure would be small
I could lose it all tomorrow
And never mind at all
But if I should lose your love, dear,
I don't know what I'll do
For I know I'll never find another you

But if I should lose your love, dear,
I don't know what I'll do
For I know I'll never find another you
Jag älskar dig Johan
Sitter i köket och försöker mest intala mig själv att det här kommer bli en kick-ass eftermiddag. En mycket intressant engelska uppsats som ska skrivas, otroligt spännande körkortsteori som ska utrota alla de få hjärnceller man har och så en asgrym powerpoint till svenskan som ska kollas igenom. Ja ni hör ju, en riktig kick-ass eftermiddag. Att man sen har ångest för att man inte är på gymmet varannan kvart, måste laga någon form av mat själv och helst av allt vill släppa allt och fara till skogs, det gör ju saken så förbaskat mycket bättre. 

Ja, det var dagens pepptalk det. 

Ha det gött
God morgon folks, jag och tekoppen har slagit oss ner vid köksbordet för att försöka uppbåda någon slags bra start på dagen. Jag ser dock hur bilar åker förbi här utanför och verkligen retas med att de ska minsan få sitta i skogen och inte göra någonting, hela dagen. Medan jag ska åka till skolan och ha engelska, psykologi och mentorstid. Nu lät ju inte det så farligt, men ändå.

Det jävliga är ju att jag måste cykla till bussen också, och nu har det kommit till den tiden på året när det är absolut kolsvart, överallt. Och det är ju banne mig inte najs så här kvart i sju på morgonen.

Nej, nu måste vi rappa på jag och tekoppen om det ska bli något av det här.
Nu har fyra bilar åkt förbi






Fem
Vi åkte som sagt till skogen i går, det tog sin lilla tid men vi kom dit till sist. När vi kom dit lagade jag mat och när vi ätit for vi till Agneta där det samlats en massa folk. Vi var där i typ 20 minuter och sen fick folket för sig att de skulle till Tyngsjö. Och dit gick det taxi men den vi skulle åka med den ville inte behaga starta så vi funderade hur vi skulle få igång den och då kom det; "Vi skjuver'n" vilket på svenska betyder; "vi skjuter igång den". Så det provade vi med och misslyckades. Efter ett tag kom dock den första taxin (det var två) tillbaka så vi kom iväg till slut i alla fall. 

På väg hem från Tyngsjö blev det flera stopp eftersom två av passagerarna hade intagit lite för mycket av det goda och behövde, så att säga, rensa strupen. Sen for jag och modern till stugan och sov tills halv 10 idag. Inte särskilt obehagligt nej. 

Idag var det älgskogsbön och det sjöngs några trudilutter, uppskattat var det också så det var väl trevligt. Nu dricker jag kallt te och ska strax gå och lägga mig, i morgon är det skolan vilket jag absolut inte ser framemot. 



Har suttit med skolarbete halva förmiddagen så nu känner jag mig nöjd och redo för att packa i lite saker till veckan. Om ett tag åker vi nämligen till stugan och jag blir kvar till i morgonkväll men sen åker jag hem en vända eftersom jag måste vara i skolan på tisdag. Sen åker jag tillbaka på onsdag morgon igen.

Nu måste jag skriva packlista. Sådant är nämligen mycket nödvändigt i den här familjen. 



Två bilder från fjolårets älgjakt
Idag fick jag hem det efterlängtade tredje paketet! Och jag blev så glad för det passade och det var så vackert och ooooh, nu vill man ju bara använda det direkt. Ja, vad var det då? Jo, en underbart fantastiskt vacker balklänning var det. Se den får ni inte, men en sneakpeak som inte säger någonting alls just kan ni få. Jag är så löjligt kär i den där klänningen så det kan ni aldrig tro. Det gjorde liksom ingenting alls att man kanske inte är av minsta kaliber, snarare tvärtom om man nu får vara fräck. Dessutom, kära damer, gjorde det absolut ingenting att man släppte ut magen, det syntes inte ens lite grann! Så gissa vem som kommer äta med gott samvete under balen! (Jag)



Nu ska jag borsta tänderna och gå och lägga mig, i morgon har jag en del att göra innan vi åker till stugan. Nästa vecka är det ju som sagt älgjakt.
God morgon folks, sovit gott? Personligen vaknade jag kvart över ett i natt och trodde det var dags att gå upp, men så var ju inte fallet. Just då blev jag nästan besviken men så här i efterhand tror jag nog det var ett klokt val att ligga kvar fem timmar till.

Idag ska vi fira Teknikcollege på skolan, ingen vet vad det är men vi får ju tårta så det gör inte så mycket. Sen ska vi i ensemblen spela en trudilutt också, troligtvis mycket storslaget.

I kväll får det bli den vanliga tv-sittarkvällen och det är väl lika bra, så här en fredag.

Nu måste jag kila


Har tillbringat dagen i Falun på UF kick off, en kanondag där vi bland annat fått lyssna på Rub me uf som vann i dalarna i fjol, Erik Fjällborg som utvecklat schemasystemet på McDonalds för omkring 100 000 användare i Europa och naturligtvis, Paolo Roberto. Den mannen folks, vilken historia, vilken talare, klart man fick lov att gå fram och skaka hand med karln efteråt. Jo men så att benen skakade ju inte lite heller. 



The man
Onsdag folks, förstår ni hur fort det går? Gode gud, jag hinner inte med. I morgon drar vi till Falun på UF-kickoff och på fredag ska vi fira nå teknik-college på skolan. Sen är det hux flux lördag och då åker vi till stugan för nästa vecka är det älgjakt. Pah. Vart tog tiden vägen?
Nu ska jag släng i mig lite makaroner för om ett tag åker vi till Malung och sjunger en sväng, jag och mor min. 


Bellman tycks inte ha några större problem med tiden dock.
Det här med att rangordna bloggarna man läser och alltid spar det bästa till sist och sen har så lite tid kvar att man inte hinner läsa de bästa. Typiskt.
En sån här dag som både bjudit på irritation, stress, minnen och skratt. Lite av allt så att säga. Tur att man har världens bästa klasskamrater som kan få en på bra humör av sin blotta närvaro säger jag bara. 

Var hem till Malin en sväng efter skolan med Jonna och åt fika och slängde ihop ett bildspel om Parisresan. Det blev storslaget folks.

Nu måste jag ta tag i svenskan och göra ett nytt bildspel, om mitt liv ska gå ihop. Den här veckan har jag till och med skrivit upp tider för att jag ska hinna med allt. Stress och Jag funkar inte riktigt bra ihop. 

Som sagt, photoshop och Aretha Franklin får det bli nu. 


Jaha, så jag och Maja såg på "Eat, pray, love" ikväll och jag är så sjukt förundrad över hur herrarna här nere överhuvudtaget kan vara två olika personer.  Den vänstra var alltså med i filmen. Den högra är med i bl.a. Ps. I love you. Den vänstra heter Javier Bardem och den högra Jeffrey Dean Morgan. Eller är det tvärtom? Helt amazing.