Hej, jag har saknat er, välkommna tillbaka

0kommentarer

Oj vad jag har saknat att skriva dikter. Men nu är det höst och det är som att när löven börjar falla, temperaturen sjunker och fåglarna inte längre kvittrar, då vaknar jag igen. Jag vaknar och mina fingrar får åter liv, de återuppstår efter en sommar i träda och orden tar liksom aldrig slut. De bara står där och stampar otåligt utanför dörren, väntar på att få komma in.
Jag har öppnat dörren på glänt nu, orden tränger sig in genom glipan. Men jag vågar inte öppna dörren helt, rädd att om alla rusar in på samma gång så får de inte plats till slut. Och de vore ju väldigt tråkigt, med tanke på att jag saknat dem alla så. 



Kommentera

Publiceras ej