Vänskap

0kommentarer

Idag har jag gjort mycket men ändå känns det som jag inte gjort någonting alls. Jobbig känsla. Var till att börja med iväg och bowlade med pensionärerna. Yes indeed. Jag fick spö, men vad annat kunde man vänta sig. Jag suger på bowling och tröttnar efter halva tiden. 

På hemvägen blev jag avsläppt hos Elin och jag skrämde skiten ur stackarn. Hon var i duschen när jag kom så jag satte mig i hennes fåtölj och väntade. Hon kom ut ur duschen och kollade ut ur fönstret medan hon gick mot mig, såg mig inte, var framme vid dörren och där ser hon mig. Slänger det hon har i händerna för ansiktet, hoppar bakåt och skriker som en stucken gris. Stackars människa kunde fått en hjärtattack. Haha. 

Jag och Elin var senare iväg på äventyr vilket innebar årets första cykelpakethållaretur och korvgrillning. Mysigt så. Här hemma har vi sett på The ugly truth och jag skrattar lika mycket än. Fjärde gången jag ser den nu. Helt otroligt. Och jag tror väl inte att Elin tyckte den var så dålig heller. Underbar film. 

Nu sitter jag här med Albin bredvid mig. Mamma har hämtat hem medicin åt honom idag men om inte den här kuren hjälper är det nog slut på honom. Något jag inte vill erkänna och inte heller vill tänka på. I tolv år har han varit min, tröstat mig när jag varit ledsen och lurat på mig bakom buskarna för att sedan hugga mig i vaderna. Jag minns hur han alltid kom upp på min säng när jag var liten och buttade på mig när jag grät. Som om han ville trösta mig. Nu ligger han där, kan knappt andas och det bara rosslar i lungorna på honom. Var det så länge sen jag fick honom i en brun kartong med en gul rosett kring halsen?
Käre lille vän, jag älskar dig <3

Kommentera

Publiceras ej