Overcrowded

0kommentarer

Jag har slutat, men jag kommer inte hem. Ibland (läs ofta) hatar jag dalatrafik. Usch. Men men, jag är inte bitter.
Blev lite överfullt på skolan en vända också, de elever från Mockfjärd och Djurås som varit och kollat på esteternas "Beat it" kom hit till skolan efteråt och skulle kolla på programmen. Oh min gud. Med folk! Och stora var dom också. Herre min je. Inte kunde man stolt resa på sig och säga att man var ett år äldre än de där flaggstängerna heller, oh no. Då hade de slagit ner en och blivit en halv deci kortare. Jag lovar!
Nu springer rektorn runt med en kille i hasorna, vet inte om det är någon ny eller hur det är. Ser lite lustigt ut iaf. Annars sitter jag här ensam och övergiven och känner sig ganska osynlig för omvärlden. Gött sö.
När jag kommer hem ska jag omedelbart byta om till goskläder och påminna Anders om att vi ska laga potatisbullar ikväll. Mmmmmmumma! Sen ska jag spela piano, ge mig på det där Stjärnbaneret. Haha herregud ja, Eva är en optimistisk piano lärare. "Den är inge svår!" Nej jävlar nej. Ni ser väl va lätt den är förstår jag. Herre gud kvinna. Men men vill man så kan man, och vill vill jag ju! Spelar den här samtidigt, alltså inte två låtar samtidigt, men vid sidan om, den känns aningens lättare. Bara som en rolig grej men ändå. ( 1:30 in i låten börjar det partiet jag spelar, lite jobbigt att spela det andra på piano.)
Men herre gud, här sitter jag och skriver så jag glömmer bort tiden. Hejsan hoppsan så var den 20 över. Måste ju börja dra sig snart, ops!
Hur många gånger skrev jag "herre gud" i det här inlägget? Pinsamt..

Ciaoooooo

Kommentera

Publiceras ej